Svenska Föreningen för Relationell Psykoterapi - sfrp

Föreningens syfte är att skapa ett sammanhang och en tillhörighet för psykoterapeuter med intresse för relationell psykoterapi.

sfrp ser också som sin uppgift att i den allmänna samhällsdebatten ge röst åt den människosyn som dessa teorier omfattar.

Vidare vill föreningen utgöra ett stöd för stiftelsen SAPU:s verksamhet och samtidigt stimulera till samarbete med andra grupper och individer både nationellt och internationellt.

Föreningsmöten med olika teman och föreläsare ordnas flera gånger per termin. Mer information om våra förenings- och medlemsträffar hittar du i webbplatsens kalendarium.

Välkommen till oss!

 

Vad är relationell psykoterapi?

En av människans viktigaste drivkrafter är att vara i en relation. Att skapa varaktiga relationer till andra ger oss sammanhang och mening och är nödvändigt för vår överlevnad. Relationell psykoterapi är ett internationellt vedertaget samlingsbegrepp för ett förhållningssätt som utgår från interpersonella faktorers centrala betydelse för psykisk ohälsa och utveckling. Affektterori och modern utvecklingspsykologi, baserad på bl a spädbarns- forskning, är viktiga för metodutvecklingen.

I relationell psykoterapi utgår man från:

• Att affekterna utgör en av människans primära motivationssystem.
• Att barns anknytning till de primära vårdarna och vårdarnas omvårdnadsmönster, är ytterligare ett primärt motivationssystem som är grundläggande för människans överlevnad.
• Att inre arbetsmodeller formas i grunden som en följd av det tidiga samspelet med andra människor och detta styr i hög grad utformningen av interpersonella relationer i vuxen ålder.
• Att terapeuten i det psykoterapeutiska mötet oundvikligen relaterar subjektivt och att detta möte används i den psykoterapeutiska processen för att åstadkomma psykologisk förändring hos patienten.
• Att terapeuten inte intar en experthållning men självklart använder sin terapeutiska kunskap.
• Att terapeuten tar hänsyn till inte bara psykiska omständigheter i en människas utveckling utan också den sociala, kulturella och politiska kontexten.

 

Referenslitteratur:

Holmquist, R. (2010) Relationell psykoterapi: så här gör man. Stockholm: Liber.

Holmquist, R. (2007). Relationella perspektiv på psykoterapi. Stockholm: Liber.

Wachtel, P. (2008). Relational Theory and Practice of psychotherapy. New York: Guilford Press.

Wallin, D.J. (2007). Attachment in Psychotherapy. New York: Guilford Press.

Mitchell, S. Relationality-From Attachment to Intersubjectivity. (2004) New York: Tyler & Francis Ltd.

Fosha, D. (2000). The Transforming Power of Affect. New York: The Perseus Books Group.